MÅLET, FÖRVÄNTNINGARNA OCH DEN FARLIGA SKRIVKRAMPEN

 Processed with VSCO with a8 preset

För det första: tack för alla era fina kommentarer ang mitt förra inlägg. Efter att jag skickat iväg mailet med allt material, smackade jag ihop min dator, HÅRT, och sa att jag aldrig mer ville tänka på vad jag just gjort, igen. Vilket har gått sisådär eftersom jag drömt om beskedet från förlaget varje natt sedan dess. :')

Men trots allt ångest och tvivel och så vidare, så är jag också väldigt stolt över mig själv. Att jag till slut gjort det. Oavsett vad de kommer säga och oavsett vad som kommer hända, så... gjorde jag det. Och det firade jag med brunch och bio :)

Så, vad händer nu då? När materialet är inskickat? Well, det är bara att fortsätta.
Förra året på Projektverkstan hade jag som mål att manuset och alla bilder skulle vara HELT färdiga tills maj 2017. Jag var galen och sjukt orealistisk med det målet, för då hade jag inte alls räknat med oändlig skrivkramp, prestationsångest, studioflyttar eller att livet bara allmänt kommer i vägen titt som tätt. Och jag hade absoluuuut inte räknat med att fortsätta vara ganska utmattad sedan utbrändheten, för enligt min läkare var jag ju "friskförklarad". Så i maj 2017 hade jag till slut: en synopsis, grova utkast till alla kapitel och några bilder klara. Detta är också det material som skickades in förra veckan.

Detta innebär ju också att jag är långt ifrån färdig med boken. Jag måste skriva mer, fota mer, planera mer och redigera mer. Förhoppningsvis får jag ett förlag som kommer in och hjälper mig med att knyta ihop säcken, men oavsett så måste jag fortsätta. Jag känner dock redan nu att ju närmare målet jag kommer, desto mer prestationsladdat blir det. För jag vill ju verkligen att det här ska bli SÅ BRA. Av hela mitt jävla hjärta.

 Processed with VSCO with a7 preset
vsco-photo-3.jpg

Så för att inte hamna i samma ångestfälla som förra året, har jag nu satt upp viktiga ramar och hållpunkter till mig själv. Detta för att jag inte ska skjuta upp grejer och för att jag verkligen ska disciplinera mig själv att göra de saker jag känner mest prestationsångest över: t.ex att skriva. Här är några av dem:

  • Jag kommer ha (minst!) en skrivdag i veckan.
    Oavsett hur totalt jävla skrivkramp jag har, så ska jag skriva hela den dagen. Punkt.
  • Jag kommer publicera blogginlägg 2 ggr i veckan.
    Dels för att föra en egen loggbok över processen och för att hålla igång en mer "kravlös" form av skrivande, men dels också för att ni ska få vara mer delaktiga i min resa. I med och motgång, oavsett vad som händer.
  • Måndag = planeringsdagen.
    Det är då jag kommer svara på jobbiga mail, skriva inlägg, fakturera, göra moodboards och lägga upp plåtningar.
  • En "kreativ" bild i veckan.
    Åh, den här punkten vet jag inte om jag kommer kunna hålla pga olika scheman varje vecka. Men jag önskar det och ska verkligen försöka med det. För det är verkligen så roligt att experimentera med samhällets informationsskyltar, mediciner och liknande. Det är så kravlöst och jag testar mig verkligen fram. Ni hittar de bilderna på min Instagram eller under hashtagen #kärlekärensjukdom.

Återkommer till våren med en utvärdering om det funkade. Om ni har några tips på hur en blir av med sin skrivkramp är ni VARMT välkomna att skriva dem nu :))

Translation: Trying to get rid of my writing anxiety for this year. Got any tips?